Hej Kollokock

När min hjälp behövs i skogen brukar jag vanligtvis inte jubla av glädje. Inte heller denna gången gjorde jag det. Det är oftast tidigt på morgonen och vädret är inte alltid så kul. Men just denna gången var det ljuvligt väder och när jag väl vaknat, fått frukost och kaffe i mig då var livet på topp. Jag skulle agera skrämselflock i skogen inför ett jaktprov för hundarna. Att gå hit och dit, vråla och låta så mycket som möjligt. Kan tänkas hur enkelt som helst men haha herre gud så dumt det kändes då. Jag fick göra om det efter ett super dålig flockarbete. Jägarnas kommentarer om att jag inte brukar ha svårt för att hålla låda annars och att de absolut inte tänker lägga ut mig på nätet fick mig att känna mig lugn. Så andra gången då skrämdes jag, skrikande, klappandes och bank i träd. Ja du milde. Tänk vad jag ställer upp på.

Jag fick även en paus då hundarna och jägarna jobbade på egen hand. Så mysigt det är i skogen vid toppenväder. Så tyst och fridfullt. Så tyst att man till och med hör ett löv falla ner på en mjuk bädd av mossa. Just då kände jag mig som en riktig skogsmulle. 

Ja och det var igår det.....

Kram // A