onsdag 23 november 2016
Jantelagen
Jag har varit på medarbetarsamtal. Det är superjobbigt med dessa samtal tycker jag och jag som allt som oftast analyserar sönder saker funderar på varför det känns så jobbigt? I mina tankar finns alltid ett varför. Det är tufft att prata om mig själv, drömmar och mål. Vågar jag ha det? Tänk om jag inte uppnår dom. Men om jag sätter mål som jag själv vet med all säkerhet att jag kommer att uppnå, blir det bra?
Jantelagen, en oskriven lag. Är den så djupt rotad i mig? Omedvetet kanske, för är det egentligen en trevlig lag den där?
Jag tror inte att jag är något och jag vet att jag inte är bättre än någon annan men visst är det väl någon som tror på mig, eller? Nämen låter inte detta som Jantelagen?Aldrig har jag tänkt att den finns i mig....
Nu har jag något nytt att analysera.
Samtalet gick i alla fall hur bra som helst och var inte alls så jobbigt som jag trott. Det var till och med lite trevligt även om jag har svårt med drömmar och mål. Svårt att få ut det verbalt för innerst inne vet jag nog.
Kram// A
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tycker inte heller om medarbetarsamtal/utvecklingssamtal
SvaraRaderaJag tycker om medarbetarsamtal! Det är ju då som jag verkligen kan lyfta fram det jag gör och det jag vill göra.
SvaraRaderaDet handlar inte om att jag är bättre än kollegan utan om att mitt arbete är viktigt och precis vad verksamheten behöver. Att försöka lyfta mig själv genom att säga jag gör mer än Vera och Nisse funkar inte däremot kan man lyfta sig själv genom att säga när jag gjorde *** så blev det här mkt enklare eller bättre osv.
Det är ju också ett tillfälle att lägga fram förändringar och prata om stödet man får eller inte får av sin chef.
Jag tycker om medarbetarsamtal!
Jodå, jag gillade nog medarbetarsamtal, men nu får jag ta dom med mig själv..;) Tror du är en kanon-medarbetare och fröken!!
SvaraRaderaÖnskar Dig en finfin onsdag!
jag gillar också medarbetarsamtal, känns som att man får vara delaktig i sitt arbete på ett bra sätt. Men visst, inte lätt att slå sig för bröstet och framhäva sina styrkor. Bra jobbat vännen Kraam Pia
SvaraRaderaJag är ingen fan av dessa medarbetarsamtal.
SvaraRaderaKram Mamma C
Ja jag vet...man vill så mycket, men kan man? Lätt att tvivla och tveka men det är väl bara att köra på och se vad framtiden kommer med :)
SvaraRaderaÖnskar dig en mysig advent!
Kram från Titti
Får man vara delaktig kan dom vara bra...kramis
SvaraRaderaOgillar samtalen innan, men när man väl sitter där så går det enkelt. Min chef har alltid högre tankar om mig än jag själv har så det är bara att glida med ;-)
SvaraRaderaKram J