Jag är världens tråkigaste människa. Eller kanske inte, det känns i alla fall så. Vem avgör det? För någon är det kanske så. Jag vill verkligen ingenting, klart jag vill men det är kanske inte samma som du. Jag gör absolut ingenting, klart jag gör det. Att bara göra ingenting är också att göra något. Jag kan ingenting, kart jag kan. Alla kan något men ingen kan allt. Jag brinner verkligen inte för någonting, eller gör jag det? Hur känns det att brinna för något, är det samma sak som intresse eller att finna något som kul. Inte vet jag, vet du?
Hur ser det normativa ut? Det ordet ogillar jag super duper mycket.....
Önskar er alla normativ eller ej en fortsatt bra dag.
Kram // A
Ser oss alla "vanliga" som normalstörda! Du är inte tråkig, du är kul! Annars skulle du inte blogga o bjuda på dig själv! Det är pepp i dig!
SvaraRaderaKramar Anna
Alla är vi olika och tur är väl det. Alla är vi unika på något sätt.
SvaraRaderaKram mamma c
Säger som Mamma C, alla är vi olika och unika på vårt eget sätt. Rätt underbart faktiskt, tänk att det bara finns en av jag!!!! Kanske tur det.... ;)
SvaraRaderaTorsdagskram från Kate
En vanlig tanke bland många skulle jag tro. Jag känner också så ibland. Men vem bestämmer vad som är roligt. Mår man bäst i lugn och ro, då är det väl det man ska ha. Ibland kan jag bli stressad bara av att läsa om folk som går i 120 hela dagarna. Fortsätt vara du är du snäll.
SvaraRaderaKram på´re
Petra
Alla är vi olika...jag känner dock igen mig i det du skriver...
SvaraRaderaKram J
Men jag tycker du e rolig iallafall , och du gör ju hur mycket som helst... Kram Gunilla
SvaraRaderaUnderbart att vi är olika och gillar olika saker! och trivs i lite olika tempo!
SvaraRaderaKram Jenny
Jag instämmer med de andra, alla är vi olika och tur är väl det! Kram!
SvaraRadera